Frost Mot Eld


 

 

 

Release date: 25th March, 2016
Record label: Despotz Records
Grimner’s second album available on CD, Vinyl (Double coloured, gatefold), and Digital
Recorded and Produced by: Alexander Oriz, Berghem Studio
Music by: Ted Sjulmark
Lyrics by: Ted Sjulmark, Marcus Asplund Brattberg, Johan Rydberg
Artwork by: Jan Yrlund, Darkgrove

Tracklist
01. Res Er Mina Söner
02. Eldhjärta
03. Nordmännens Raseri
04. Enhärjarkväde
05. Midgård Brinner
06. Vargarnas Tid
07. Mörkrets Hem
08. Etter och Flammor
09. Muspelheims Härskare
10. Frost Mot Eld

 


Reviews


10/10 – Folk-metal.nl (click here to read)
10/10 – Soundscape Magazine (click here to read)
9/10 – Valkyries Webzine (click here to read)
9/10 – Folkmetal.pl [In Polish] (click here to read)
90/100 – Reckoning Hour [In Greek] (click here to read)
85/100 – Ragherrie [In Dutch] (click here to read)
82/100 – Zwaremetalen [In Dutch] (click here to read)
8/10 – Folk metal Magazine (click here to read)
8/10 – The Metal Circus [In Spanish] (click here to read)
4/5 – Rock ‘N Load (click here to read)
7,5/10 – Metallus [In Italian] (click here to read)
75/100 – Rock Overdose [In Greek] (click here to read)
7/10 – Les Fleurs Du Mal Webzine [In Italian] (click here to read)
7/10 – Sweden Rock Magazine [Magazine 3/2016, In Swedish]
3,5/5 – TeamRock (click here to read)
Lords of Metal (click here to read)
Metal Darkness (click here to read)
Wonderbox Metal (click here to read)
Musika [In Dutch] (click here to read)
Unholy Media [In Dutch] (click here to read)
DutchMetalManiac [In Dutch] (click here to read)
Music In Belgium [In French] (click here to read)
Metal Hammer [In German] (click here to read)


Lyrics


Res Er Mina Söner (Arise My Sons)

Sedan det stora intet och sedan mina bröder och jag
Skapade detta hem, det hem som ni håller så kärt
Har även krafter funnits som svärtar ner vår själ
Varelser som ämnar sätta våra världar i brand

Se framför er, allt förgjort
Men det är ej för sent

En himmel av flammor över mark
Så karg och kall
En tid av blod, svek och död
Låt ert mod ta vid och fylla er med rus
Res er nu, mina söner, och kämpa
Dagen är ej slut

Uti riken två, i dvala
I skilda gudasalar
Yggdrasil som håller dem samman i gyllene skrud

Hör hur galdrar åter ljuder
Upp till envig de bjuder
Lyss hur Gjallarhornets toner ekar ut
Så res er nu, ni tappra söner, mot skyn

Sedan det stora intet eld har fötts av Surt den Svartes hat
Sol och stjärna skapade jag, den eld som brinner dag för dag
Det rike jag förvärvat skall sluka varje själ
Muspels söner res er nu, en tid för svärta är här

Se framför er, allt förgjort
När sot är allt som finns kvar
En himmel av flammor över mark
Så karg och kall
En tid av blod, svek och död
Låt ert mod ta vid och fylla er med rus
Res er nu, mina söner, och kämpa
Dagen är ej slut

Since the great nothingness and since my brothers and I
Created this home, the home that you hold so dear
Powers has also existed that blackens our soul
Creatures that intend to set our worlds on fire

See before you, everything destroyed
But it is not too late

A sky of fire over grounds
So cold and barren
A time of blood, deceit and death
Let your courage step in and fill you with ecstasy
Arise my sons and fight
The day is not ended

In realms twain, in lethargy
In separated halls of gods
Yggdrasil that holds them together in golden garb

Hear how galders once more sounds
To duel they invite
Listen how the Gjallarhorn’s notes resound
So arise now my sons, toward the sky

Since the great nothingness, fire has been born by Surt the Black’s hate
Sun and star I created, the fire that burns day by day
The realm that I have acquired shall devour every soul
Sons of Muspel arise now, a time for blackness is here

See before you, everything destroyed
When soot is all that is left

A sky of fire over grounds
So cold and barren
A time of blood, deceit and death
Let your courage step in and fill you with ecstasy
Arise my sons and fight
The day is not ended

Eldhjärta (Fire Heart)

Vinden är stilla
Galdrar är kvicka
Spinner sin trolldom
Striden gäckar, vansinnet
Växer inom mig
Ursinnet vaknar
Väntan alltför lång

Ty mitt hjärta är fyllt av eld
En flamma som aldrig får falna igen
Jag skall aldrig ge vika, här står jag fast
Och i hjärtat brinner elden vilt

Älvornas klagan
Vargarnas ylan
Ekar i kylan
Striden gäckar, vansinnet
Kallar från djupet
Björnhamn nu tagen
Jorden skakar

Ty mitt hjärta är fyllt av eld
En flamma som aldrig får falna igen
Jag skall aldrig ge vika, här står jag fast
Och i hjärtat brinner elden vilt
Ty mitt hjärta är fyllt av eld
Alltför länge i dvala, men nu är det nog
Jag står fast, inga vindar, regn eller storm
Kommer släcka denna eld igen

The wind is still
Galders are swift
Spinning their magic
Battle eludes me
The madness is growing inside of me
The fury awakens
I\’ve waited for far too long

For my heart is filled with fire
A flame that can never die again
I will never waver, here I stand fast
And in my heart the fire wildly burns

The lamentation of the fairies
The howling of the wolves
Echoes in the cold
Battle eludes me
The madness calls from the deep
The shape of a bear I\’ve now assumed
The Earth is shaking

For my heart is filled with fire
A flame that can never die again
I will never waver, here I stand fast
And in my heart the fire wildly burns
For my heart is filled with fire
For far too long it has been dormant, but now it is enough
I stand fast, no winds, rain or storm
Will ever extinguish this flame again

Nordmännens Raseri (The Northmen’s Wrath)

Fimbulkylan biter kroppar klädda i stål och skinn
Vreden värmer krigarhjärtan, väckt av klingors sång
Var man som skådat Skulds väv nimmer i sitt sinn
Att trots att döden väntar skall de alla strida än en gång

Blickar av hat och agg mellan hövdingarna tu
Stormen sjunger om det slag som tar sin början nu

Vindarna kallar till gudars makt
En urgammal pakt, som deras förfäder bragt
Ett hav av oändlighet mellan de två
Som har förenats utav ödets hån

Nu ljuda Gjallarhornet, skakar dal och berg
Ett dån som utav Mjölner hörs när kämpars klingor dricker blod och märg

En sägen begynner nu, då slaget nått sitt slut
Vingar i fjärran skymtas mot solnedgångens glöd
Valfaders utsända skall på slagfält välja ut
Bland de krigare som tappert föll mot sin död

Vindarna kallar till gudars makt
En urgammal pakt, som deras förfäder bragt
Ett hav av oändlighet mellan de två
Som har förenats utav ödets hån

The Fimbul cold bites bodies dressed in steel and hide
The wrath warms up warrior hearts, awoken by the song of blades
Every man that has beheld the weave of Skuld perceive in his mind
That although death awaits, they all shall battle once more

Looks of hate and grudges between two chiefs
The storm sings about the battle that shall now begin

The winds are calling to the might of gods
An ancient pact, that their ancestors brought
An ocean of infinity between the two
Who has been unified by the ridicule of destiny

Now sounds the Gjallarhorn, shakes valley and mountains
A din that is heard by Mjölner when the fighter’s blades drink blood and marrow

A legend begins now, when the battle has reached its end
Wings in the distance are glimpsed against the embers of the sunset
Valfather’s valkyries shall on the battlefield choose
Among the warriors that bravely fell toward their death

The winds are calling to the might of gods
An ancient pact, that their ancestors brought
An ocean of infinity between the two
Who has been unified by the ridicule of destiny

Enhärjarkväde (The Keen Of The Enherjars)

Tidens tand kallar oss från glädjens sal
Härjafader ger mod i barm, styrker oss

Enhärjar, rusta er!
Fatta mod, res er till kamp
Sjung vårt kväde

Enhärjar, res er igen, vår tid är ej slut
En gång har vi fallit ned, men nu strider vi igen

En sista strid, skänk ditt liv till Allfader vis
Alla fränder omkring dig redo står

Enhärjar, vandra ut!
(Sjung vårt kväde)
Ingenting kan stå i vår väg
Hör vårt stridsrop

Enhärjar, res er igen, vår tid är ej slut
Vårt öde väntar oss vid Bifrosts ände

The ravages of time call us from the hall of joy
Father of ravaging infuse courage in our bosom, strengthens us

Enherjar, prepare yourselves!
Seize courage, rise to battle
Sing our keen

Enherjar, rise again, our time is not ended
We have falle down once, but now we fight again

A final battle, give your life to the wise Allfather
All kinsmen stand ready around you

Enherjar, wander out!
(Sing our keen)
Nothing can stand in our way
Hear our battle roar

Enherjar, rise again, our time is not ended
Our destiny awaits us at the end of Bifrost

Midgård Brinner (Midgård Is Burning)

Det är dags, låt oss vandra mot Muspelheim
(Låtom oss dräpa varje son)
Tiden är nu, låt mig höra er
(För Asgård och Midgård, för vår värld)

Vi har väntat så länge på denna dag
(Då gudar och män går ut i kamp)
Mot en fiende av sot, eld, styrka och hat
Skona ej någon, krossa alla

Midgård brinner
Och skriken hörs
Genom alla världar

Elden stiger upp mot skyn
Dräpta krigare i dyn
Se Muspels flammor sprider sig
I allt som en gång var
Här i människornas värld
Skall vi mötas, skall de dö
Eld och is de ger och tar

Tusende jättar, en väldig här
(De Muspels flamma i hjärtat bär)
Deras dånande steg Midgård förtär
Himmelen delas, åskan skallar

Midgård brinner
Och åskan hörs
Genom alla världar

Elden stiger upp mot skyn
Dräpta krigare i dyn
Se Muspels flammor sprider sig
I allt som en gång var
Här i människornas värld
Skall vi mötas, skall de dö
Eld och is de ger och tar

It is time, let us wander towards Muspelheim
(Let us slay every son)
The time is now, let me hear you
(For Asgård and Midgård, for our world)

We have waited so long for this day
(When gods and men go to battle)
Against an enemy of soot, fire, strength and hate
Spare no one, crush everyone

Midgard is burning
And the screams are heard
Through all worlds

The fire rises towards the sky
Slaughtered warriors in the mire
See the flames of Muspel spreading
In everything that once was
Here in the world of humans
We shall meet, we shall die
Fire and ice, they give and take

A thousand giants, a mighty army
(They carry the flame of Muspel in their hearts)
Their thundering steps devour Midgård
The sky is split apart, thunder rolls

Midgard is burning
And the thunder is heard
Through all worlds

The fire rises towards the sky
Slaughtered warriors in the mire
See the flames of Muspel spreading
In everything that once was
Here in the world of humans
We shall meet, we shall die
Fire and ice, they give and take

Vargarnas Tid (Time Of The Wolves)

Fimbulvintern är kall och hård
Korpsvarta skyar över ett land av hat
(Land av sorg)
En plåga skänkt av ödets nyck
Och broder sätts mot sin broder
Blodsband brister i kylan

Brustet är bröders band

Hate och Skoll stiger upp
Och slukar Måne och Sol

Outhärdlig frost
Ett mörker för evigt
Minnet av vårt hopp bleknar bort
Vargarnas tid

Kval och vemod fyller våra liv
Frostens klinga sänder oss ned mot dödens sal
(Helheim!)
Isvind ylar i kör med vargarna
Hrimtursar vandrar från Jotunheim
Och marken skakar

Stjärnorna faller ned

Hate och Skoll stiger upp
Och slukar Måne och Sol

Outhärdlig frost
Ett mörker för evigt
Minnet av vårt hopp bleknar bort
Vargarnas tid

Hate och Skoll stiger upp
Och slukar Måne och Sol

Outhärdlig frost
Ett mörker för evigt
Minnet av vårt hopp bleknar bort
Vargarnas tid

The Fimbul winter is cold and hard
Ravenblack skies over a land of hate
(Land of sorrow)
A curse given by destiny’s caprice
And brother is pitted against brother
Ties of kinship break in the cold

Broken is brother’s ties

Hate and Skoll ascend
And devour Moon and Sun

Unbearable frost
A darkness forever
The memory of our hope fades
The time of the wolves

Qualms and sadness fill our lives
The blade of frost sends us down to the hall of death
(Helheim!)
Ice wind howls in choir with the wolves
Giants of hoarfrost wander from Jotunheim
And the ground shakes

The stars are falling down

Hate and Skoll ascend
And devour Moon and Sun

Unbearable frost
A darkness forever
The memory of our hope fades
The time of the wolves

Hate and Skoll ascend
And devour Moon and Sun

Unbearable frost
A darkness forever
The memory of our hope fades
The time of the wolves

Mörkrets Hem (The Home Of Darkness)

Jag vaknar upp, nattens täcke tungt
Få ljud hörs under månens sken
Uti en dal, likt Audhumblas bädd
Inget minne utav färden hit

Likt Hels hand griper kylan mitt sinn
I mörkrets skrud dväljes mången oting

Jag vandrar runt, rädslan stiger fort
Men jag finner en uråldrig port
Den leder ned till jordens hjärta
Jag följer gången, frusen till min märg

Men väsen bodde där i mörkret
Av blodtörst fött

Mördarfolk, utan samvetets kval
Inget mer än bara ondska kvar
Om du vågar gå in där i mörkrets hem
Kommer Drauger bli din död

En skepnad reste sig över mig
Ett vidunder med mordisk blick
Fördömd att leva i jordens famn
Ingen nåd i dess ögon fanns

Jag sprang för livet, driven av ren skräck
Följd av styggelsens steg

Mördarfolk, utan samvetets kval
Inget mer än bara ondska kvar
Om du vågar gå in där i mörkrets hem
Kommer Drauger bli din död

Övermannad av döda ting
De rev och slet, de högg och bet
Jag blev där lämnad, blödande och svag
Jag kände min livslåga falna

Min kropp är sargad, min törst för levandes blod
Och Valhall stängs för mig

Mördarfolk, utan samvetets kval
Inget mer än bara ondska kvar
Om du vågar gå in där i mörkrets hem
Kommer drauger bli din död
Dömd att vaka i evig tid
Det har blivit min sista lott
Om du vågar dig in där i graven min
Kommer Drauger bli din död

I awaken, the cover of night is heavy
Few sounds are heard under the shine of the moon
In a valley, like the bed of Audhumbla
No memory of the journey here

Like the hand of Hel, the cold grabs my mind
In the garb of darkness dwells many evil beings

I wander around, the fear is rising fast
But I find an ancient gate
It leads down to the heart of the Earth
I follow the passage, frozen to my marrow

But creatures lived there in the darkness
Born from bloodlust

People of murder, without the qualms of conscience
Nothing more than evil left
If you dare to go in to the home of darkness
The Draugr will be your death

A phantom rises over me
A monstrosity with a murderous gaze
Sentenced to live in the bosom of the Earth
No mercy was found in its eyes

I ran for my life, driven by pure terror
Followed by the abomination’s steps

People of murder, without the qualms of conscience
Nothing more than evil left
If you dare to go in to the home of darkness
The Draugr will be your death

Overpowered by dead things
They scratched and teared, they hacked and bit
I was left there, bleeding and weak
I felt my flame of life go out

My body is mangled, my thirst for the blood of the living
And Valhall is closed for me

People of murder, without the qualms of conscience
Nothing more than evil left
If you dare to go in to the home of darkness
Draugr will be your death
Sentenced to keep watch for eternity
That has become my lot
If you dare to enter my grave
The Draugr will be your death

Etter Och Flammor (Venom And Flames)

Sol, måne och stjärnor dör
Lägger Yggdrasil i evig skugga
Berg rasar samman, hoppet släcks
Träden faller, vågor piskas
Hör klangen när bojor brista
När allt som varit fjättrat bryter sig loss

Orm och ulv nu reser sig
Och regnet föll

Etter och flammor nu sprider sig
Nagelfar seglar ut
På vågor från ormen som vrider sig
I askan går Loke fram

Fenris käftar vidgar sig
Mot himmel och mot mark
Deras dån skär fåror i världars allt
Midgårdsorm
Nagelfar
Fenrisulv rämnar himmelen
Där ur rider Muspels söner fram

Gastar och vålnader nu samlar sig
Till de som bringar undergång
Till Muspels här

Etter och flammor nu sprider sig
Nagelfar seglar ut
På vågor från ormen som vrider sig
I askan går Loke fram

Nu sluts de samman, de som skall bringa död
Orm, ulv, tursar, bringar världar och liv på fall

Sun, moon and stars die
Putting Yggdrasil in eternal shadow
Mountains collapse, hope is extuingished
The trees fall, waves are whipped
Hear the clang when shackles break
When everything that has been fettered breaks free

Serpent and wolf now rise
And the rain fell

Venom and flames now spread
Nagelfar sails
On waves from the serpent that writhes
In the ashes Loke walks

The jaws of Fenris expands
Against sky and against ground
The roar cuts grooves in the worlds
Midgard serpent
Nagelfar
Fenrir tears the sky
From where the sons of Muspel ride

Ghosts and phantoms now gather
Around they who bring destruction
Around the army of Muspel

Venom and flames now spread
Nagelfar sails
On waves from the serpent that writhes
In the ashes Loke walks

Now they join together, they who shall bring death
Serpent, wolf, giants, bring worlds and lives to an end

Muspelheims Härskare (The Lord Of Muspelheim)

Med sitt svärd av lågor
Är han Jordens baneman
Surt, den svarte stiger vid början på Ragnarök
På sin tron i Muspelheim
Sitter han och väntar
På den dag då elden skall släcka alla liv

Surt skall slåss i den sista striden
Frej skall han dräpa utan nåd
Med Muspelsönerna bakom sig
När Jordens tid är förbi
Surt skall slåss i den sista striden
Segrande går han ur slagets eld
Då skall slutet firas
Och världarna nio sätts i brand

Av gudar är han fruktad
Han som kan ge död till allt
Jätten som är mäktigast av alla varelser
Hans hem det står i ständig brand
En överjordlig hetta
Bara eld kan överleva i hans Muspelheim

Surt skall slåss i den sista striden
Frej skall han dräpa utan nåd
Med Muspelsönerna bakom sig
När Jordens tid är förbi
Surt skall slåss i den sista striden
Segrande går han ur slagets eld
Då skall slutet firas
Och världarna nio sätts i brand

Nu är slutet nära
Surt förbereder sig
Att med sitt kära svärd
Bränna allt till aska

Surt skall slåss i den sista striden
Frej skall han dräpa utan nåd
Med Muspelsönerna bakom sig
När Jordens tid är förbi
Surt skall slåss i den sista striden
Segrande går han ur slagets eld
Då skall slutet firas
Och världarna nio sätts i brand

With his sword of flames
He is the bane of the Earth
Surt, the Black ascends at the beginning of Ragnarök
On his throne in Muspelheim
He sits and waits
For the day when the fire shall extuinguish all life

Surt shall fight in the last battle
Frej, he shall slaughter without mercy
With the sons of Muspel behind him
When the time of the earth is passed
Surt shall fight in the last battle
Victorius he leaves the flames of battle
Then the end shall be celebrated
When the nine worlds is set on fire

Of gods, he is feared
He who shall bring death to everything
The giant who is the most powerful of any creature
His home stands in eternal fire
A transcendent heat
Only fire can survive in his Muspelheim

Surt shall fight in the last battle
Frej, he shall slaughter without mercy
With the sons of Muspel behind him
When the time of the earth is passed
Surt shall fight in the last battle
Victorius he leaves the flames of battle
Then the end shall be celebrated
When the nine worlds is set on fire

Now the end is nigh
Surt prepares himself
To with his beloved sword
Burn everything to ashes

Surt shall fight in the last battle
Frej, he shall slaughter without mercy
With the sons of Muspel behind him
When the time of the earth is passed
Surt shall fight in the last battle
Victorius he leaves the flames of battle
Then the end shall be celebrated
When the nine worlds is set on fire

Frost Mot Eld (Frost Against Fire)

Eld som glöder, värmer, bränner
Frost som kyler, biter kall
Ensamt stå de lugna, tysta
Ej vet de vad som komma skall
Men när de möts, då startar striden
Likt krigare de kämpar grymt
De ångar, fräser, spottar, ryker
Tills ångan stiger och striden skymt

Jorden skälver när Midgård brinner
Einhärjar stiger fram
Frosten biter ej Muspels söner
Som vandrar med tunga steg
Ur askan sprungna, i eld blev döpta
Svarta flammor som slickar mark
Elden bränner ej Odens söner
Då galdrar ristar nid

Åskan ljuder från nord till syd
När flamma slår mot is
Sol har slukats, mörker fallit
Den stora ulven har släppts loss

Einhärjar vandrar framåt mot tidens sista slag
Där krafter möts och släcker liv
Till dödens toner
Surts söner bränner livet ur Mannheims kalla mark
Nu rämnar varje värld i en storm av frost och eld

Vintervinden griper tag i alla kämpars hjärtan
Gudar skådar från helig mark
Alla världar fylls av ändlös fruktan

Gudar, skänk oss era krafter
Till frost och eld

Efter allt som förtäljts och efter allt som gjorts
I Muspelsöners spår syns endast aska och sot
När världar brunnit, domen gavs av frost och eld
I dödens tomma, kalla däld

Einhärjar vandrar framåt mot tidens sista slag
Där krafter möts och släcker liv
Till dödens toner
Surts söner bränner livet ur Mannheims kalla mark
Nu rämnar varje värld i en storm av frost och eld
Einhärjar vandrat framåt mot tidens sista slag
Där krafter möttes, släckte liv
Till dödens toner
Surts söner brände livet ur Mannheims kalla mark
Nu rämnar varje värld i en storm av frost och eld

Fire that glows, warms up, burns
Frost that cools, bites coldly
Alone they stand, calm, silent
They do not not know, that which shall come
But when they meet, the battle begins
Like warriors, they fight fiercely
They steam, hiss, spit, fume
Until the steam rises, which has concealed the battle

The Earth shakes when Midgård is burning
Einherjars step forward
The frost bites not the sons of Muspel
Who wander with heavy steps
From the ashes born, baptized in fire
Black flames that lick the ground
The fire burns not the sons of Oden
When galders engrave scorn

The thunder resounds from north to south
When flame hits ice
The sun has been devoured, darkness fallen
The great wolf has been released

Einherjers wander forward to time’s last battle
Where forces meet, extuingishing lives
To the notes of death
The sons of Surt burn the life out of Mannheim’s cold ground
Now every world falls in a storm of frost and fire

The winter wind grabs every fighter’s heart
Gods watch from holy grounds
All worlds are filled with endless fear

Gods, bestow us with your powers
To frost and fire

After all that has been told and after everything that has been done
In the trail of the sons of Muspel, all that can be seen is ashes and soot
When worlds have burned, the sentence was given by frost and fire
In death’s empty, cold deep hollow

Einherjers wander forward to time’s last battle
Where forces meet, extuingishing lives
To the notes of death
The sons of Surt burn the life out of Mannheim’s cold ground
Now every world falls in a storm of frost and fire
Einherjers has wandered forward to time’s last battle
Where forces met, extuingished lives
To the notes of death
The sons of Surt burned the life out of Mannheim’s cold ground
Now every world falls in a storm of frost and fire